Ännu ett travår är på väg att slut. Ett 2018 som sett nya stora svenska framgångar på travscenen. Vilket är ditt starkaste minne från året som gick? Vi har samlat några av årets höjdpunkter.
Var du kanske på plats när Readly Express kontrade ut Bold Eagle till segern i Prix d’Amérique? Är ditt bästa minnen någon av alla Propulsions segrar under stjärnans dominanta säsong? Eller är det du kommer ihåg starkast den totala förvirringen inför Elitloppets försök? 2018 går mot sitt slut och det är dags att blicka tillbaka på det travår som snart nått sin ände. Vi listar några av de mest minnesvärda sportsliga händelserna under året. Klicka gärna på rubrikerna för att se loppen.
Readly Express och bragden i Prix d’Amérique
När fältet i Prix d’Amérique väl gick i väg, efter ett otal avbrutna försök, var det också startskottet för en omedelbar svensk klassiker i Paris. I huvudrollerna fanns Björn Goop, Timo Nurmos, skötaren Inga Perk och framför allt Readly Express. Den svenske sexåringen hade haft ett mål hela säsongen; det att bli den femte svenskfödda hästen att vinna världens mest prestigefyllda travlopp. Goop kunde ge sin häst ett fint lopp i andraspår men blev också snart varse om att man skulle få dra fram den på speed närmast oslagbare Bold Eagle. När bara upploppet kvarstod spelade den regerande mästaren ut sitt fulla register och för ett ögonblick såg det ut som om Bold Eagle skulle få sin hett eftertraktade tredje raka. Det var dock inget Readly Express fann sig i, svensken vägrade att slaget förlorat utan att strida till sista blods-droppen och kort före mål hade han kontrat sig till triumf. Trea, inte långt bakom, Propulsion. Segern i Prix d’Amérique var i hamn, Björn Goop tog här en av sin karriärs allra största framgångar och blev för bedriften även nominerad till Jerringpriset.
Elitloppet – startkaos och Ringostarr Treb
Årets Elitloppet lär nog få finna sig i att bli ihåg-kommet för även annat än sin vinnare. Maken till kaos än det inför det första försöket får man nog leta efter. Efter två återkallade startförsök blev den store artisten Bold Eagle påtagligt stressad och kunde, liksom fler andra, inte göra sig gällande när det väl blev allvar. Den franske stjärnan försvann fort i galopp. Skandal menade många och kretsen kring hästen deklarerade snart att man inte hade för avsikt att återvända. Någon skugga behövde för den sakens skull inte falla över Ringostarr Treb. Med endast en start, en överlägsen seger, i Olympiatravet inför Elitloppet visste tränaren Jerry Riordan att han hade italienaren på topp inför den stora uppgiften. Efter en enkel försöksseger synade han för den rutinerade sulkyräven Wim Paal i finalen dödens mitt på bortre långsidan för att säkert avgöra till sin karriärs största seger i finalen. Propulsion avslutade som en demon i spåren och noterades för andra året i följd för silvret, men det här var Ringostarr Trebs eftermiddag att jubla i ett Elitloppet som inleddes i moll.
Propulsions mäktiga segerkavalkad
När Nuncio vann alla sina elva starter och travade in nästan 9,5 miljoner kronor under 2016 tänkte man kanske att det skulle bli synnerligen svåröverträffat. Fast Propulsions dominans i våra inhemska storlopp under året var verkligen något – i hästväg. Låt vara att det inte blev fullträff i årets två kanske största uppgifter; ”Proppen” fick som trea stå i skuggan av Readly Express i Prix d’Amérique och en avslutning av guds nåde i Elitloppet räckte bara till andra raka silvermedaljen. Men därefter var han omutbar. Norrbottens Stora Pris, Årjängs Stora Pris, Hugo Åbergs, Åby Stora (se mer om nedan), Trotting Masters-finalen och Müllers Memorial innebar sex raka segrar och nästan 11 miljoner kronor på kontot bara i år. Kanske var årets prestation den i just Hugo Åbergs; redan efter 500 meter sändes hästen till attack, kom att bli kvar i tredjespår men det var inget som bekom Daniel Redéns stridsvagn. Efter att ha krossat sitt motstånd länsade Propulsion bara undan och Örjan Kihlström kunde med bakvikt spö konstatera att man vunnit loppet igen – den första hästen att ha gjort det tre år i följd.
Den oförglömliga duellen i Åby Stora Pris
Åby Stora Pris hade stöpts om ännu en gång, nu avgjordes loppet över stayerdistansen 3140 meter med bilstart och hela två miljoner kronor till vinnaren. Den nya utformningen blev en succé – och loppet direkt ett klassiskt sådant. Världens förmodligen två bästa travare möttes i loppet – och på mållinjen. Propulsion körde till tidigt, men Jorma Kontio laddade än mer bakom Readly Express som fick spets och sedan kom att anföra, med sin tuffaste konkurrent i rygg. Genom sista sväng öste ledaren allt vad som gick, men bakom tassade Propulsion för att vridas till attack ur sista sväng. En av tidernas bästa dueller skulle utspela sig de meter som återstod. Propulsion tog centimeter för centimeter men Readly Express vägrade ursinnigt att ge vika. På linjen möttes de till synes helt lika. Aldrig tidigare hade nog så många önskat att det skulle bli två vinnare i ett lopp, minuterna var långa innan beskedet om vem som vann kom. Men målfotot avslöjade det – Propulsion hade fått nostippen först.
Who’s Who repriserade farsan i Derbyt
Who’s Who kom att ha ögonen på sig från allra första början, anledningen var att han var försvinnade lik sin far Maharajah. I Svenskt Travderby 2018 kom han att göra en närmast kuslig remake på vad pappa presterade nio år tidigare. Tränaren Pasi Aikio hade ett stort mål, och en stor dröm under året för stallets juvel och allt efter som säsongen led framstod Who’s Who som kullens troligen bästa häst. Eventuella tvivel skingrades i Derbyt. När flera av de svåraste motståndarna hade fallit redan i semin fortsatte Who’s Who att övertyga och första söndagen i september var det dags för examensprovet. Med varvet från mål drog Örjan Kihlström i högertömmen och styrde på, Who’s Who vilade på hanen genom kurvan men tryckte av när man nådde sista bortre. På några få hundra meter hade hästen svept runt motståndet, forsat till ledningen – och försvann bara sedan. Maharajahs ”look-a-like” var bäst när det gällde och bjöd på en av Derby-historiens största utklassningar.
Villiam tog sin revansch på Vincennes
Inför årets säsong var det Villiam som hölls allra högst i fyraåringskullen. Och det var kanske inte att undra på efter hästens makalösa seger på världsrekord i Kriteriet i fjol. Fast när det väl var dags att, sent på säsongen, göra årsdebut stod Timo Nurmos supertalang inte riktigt att känna igen. Utan någon seger dittills under året och med en galopp som grusade chanserna i Derby-kvalen, tog sig Villiam som trea till finalen i Europaderbyt, Grand Prix de l’UET. Och då var det plötsligt den gamle Villiam igen. För Jorma Kontio sladdade han länge sist i fältet, men när det styrdes på över sista bortre långsidan bet det riktigt bra för Muscle Hill-sonen. Villiam stormade fram genom sista sväng, kopplade greppet och höll vrålstarkt undan hela vägen för den ettrigt avslutande Mellby Free. Fransmännen var inte med på noterna (oddset var 15 gånger) före, men var frikostiga i sitt beröm efteråt. En sådan prestation på Vincennes lilla bana, menade man, var närmast omöjlig.
En Perfect säsong för Hambo-vinnaren
Förväntningarna var förstås skyhöga på Perfect Spirit när han inför fyraårings-säsongen flyttades till Sverige och Daniel Redéns träning. Kanske inte så konstigt, i hemlandet USA hade han ju för sin tränare Åke Svanstedt vunnit det största som går att vinna ”over there”, Hambletonian. Men Perfect Spirit skulle visa att han var väldigt långt ifrån en bluff, årets säsong i Sverige blev (nästan) perfekt. Det började med en seger i Kungapokalen, från innerspåret höll jänkaren lätt upp ledningen och tilllät aldrig någon komma i närheten efter att ha spårat i hårt tempo. Klockorna visade på vassa 1.11,1 full distans. Vägen till seger i Sprintermästaren var något knöligare. I försöket fick Perfect Spirit nöja sig med att bli tvåa efter att inte fått aktionen att stämma, och i finalen såg det länge ut att bli för långt fram. Lucifer Lane såg ut att gå mot segern, men via en flygande avslutning i fjärdespår fångande favoriten in till segern kort före mål. Säsongen hade kanske varit helt perfekt om den också avrundats med seger i Breeders Crown, men där blev överraskningen Selmer I.H. för svår. Vi tror dock att Perfect Spirit nästa år, som femåring, lär bli en riktigt het kandidat för de största loppen.
En Rödluva med gigantisk potential
När läckra fuxan Conrads Rödluva gjorde tävlings-debut tidigt i maj (med seger) var det nog inte så många som verkligen lade märke till henne, men när säsongen var slut visste alla vem hon var. Den lilla rödhättan kom med bara fem starter i karriären till Oaks-kvalen, vann där och var sedan i finalen redo för att äntra scenen på allvar. I händerna på Örjan Kihlström kastade hon loss på sista bortre och hade avgjort redan i sista sväng. Sällan hade en sådan råtalang skådats och hennes position som regent i den treåriga stokullen befästes när hon avslutade året med att vända ut och in även på motståndet i Breeders Crown. Med nästan fem miljoner kronor intjänat på bara nio starter var hon ännu en starkt bidragande orsak till tränaren Daniel Redéns bästa år hittills. Conrads Rödluva är förstås ännu bara tre år, men det är inte utan att man får lätta vibbar av storheter som Queen L. och Ina Scot. En häst som vi lär få en mycket spännande fortsättning följer kring under nästa år.