När Nuncio gjorde en slät figur i onsdags var vi många som fick tanken ”där försvann spänningen i Elitloppet”.

Jag fick den också.

Men efter att ha hämtat mig från chocken att Nuncio är ”mänsklig” försökte jag tänka rationellt.

Hur ska vi få tillbaka suget för Elitloppet?

Finns det ingen som kan hota Bold Eagle nu?

Vem av de aktuella deltagarna kan?

Den enda jag kom på var ännu inte klar för loppet.

Vem?

Delicious US så klart!

Ingen häst har travat snabbare på 1609 meter på 1000 meters bana (1.08,6). Klart att hon då kan ge Bold Eagle motstånd.

Min förhoppning är nu att det görs allt för att Delicious kommer till start i Elitloppet. Hon har ju redan visat att hon är i världsklass, och med årets fyra lopp i kroppen (fjärde på Sundbyholm på tisdag) hoppas jag att toppformen finns där.

Vilken kittlande tanke det är att se Delicious sitta i rygg på Bold Eagle när finalfältet svänger in på upploppet den 28 maj.

Självklart är det inte givet hur utgången blir, men det skulle inte förvåna mig om Örjan Kihlström vinner Elitloppet även i år.

Spännande är det också att se vilken häst Örjan kommer att välja om han ställs inför valet av att köra Nuncio eller Delicious? Insatsen från dem i försöken blir självklart avgörande.

Kanske slipper Kihlström välja, för jag är långt ifrån säker på att Nuncio kommer till start. För någonting har hänt med hästen. Eller är det bara en formsvacka? De närmast sörjande kan hävda att han känns bra och att det inte är något fel på hästen.

Är det inget fel så är det ännu värre!

I så fall har Nuncio tappat tävlingsgnistan!

Om det är något fysiskt fel går ju det att rätta till, men har geisten försvunnit är tävlingskarriären (på toppnivå) över.

Så även om titelförsvararen inte är på topp så kan vi få ett Elitlopp som vi inte kommer att glömma.

I strålande sol (26 grader) vindstilla får vi se Delicious U.S. vinna 2017 års Elitlopp på 1.08,6!

Det är tillåtet att drömma?

Ishockey-VM pågår för fullt och hittills har det gått sådär för Tre Kronor. Spelet har varit okay, men målskyttet för dåligt. Ungefär som i World Cup.

Före turneringen påstod många experter att Sverige har turneringens bästa backbesättning (precis som i World Cup). Tycker inte vi sett det – ännu. Visst gäller det för forwards att hjälpa till bättre i försvarsspelet, men nog hade jag förväntat mig mer att flera av våra stjärnbackar från NHL.

Varför då inga mål?

Under många år kunde vi se i NHL:s skytteliga svenskar i topp, men under den gångna säsongen hittar vi ingen av VM-truppens forwards bland de 100 bästa! Om Nicklas Bäckström kommer blir det bättre statistik. Han är fyra i poängligan (22+64) men främst en passningsspelare.

Henrik Lundqvist blir också en förstärkning?

Ja, men då måste han spela bättre än i nämnda World Cup.

Att svenskarna börjat svagt behöver absolut inte betyda att det blir ännu ett VM utan medalj. För jag behöver bara påminna om Wien-87 och Riga -06 eller varför inte hemma-VM 2013 för att vi alla ska få upp hoppet om ett bra slut på VM. Vid alla dessa nämnda tillfällen har vårt ishockeylandslag varit utdömda, men till slut vunnit guld.

Förra veckan ”slapp” ni någon luring, och jag slipper komma med någon bortförklaring varför det gick som det gick.

Nu hoppas jag slippa det även denna gång för jag tror att i avd. 2 nr 8 Bottnas Commandeur och Kaj Widell vinner!

/Lasse Kinch