Fyrtal i damer ger jackpot

V75 är världens bästa spel brukar det heta av de färgade spelförsäljarna i kanalen. Nåja, men en sak som är mera trolig är att V86 är världens svåraste travspel. Jag vet inte hur många gånger jag suttit efteråt med efterhandskonstruktioner kring systemupplägg för att fånga alla rätt och kunna bli ensam. Igår hände det igen, ingen klarade åtta rätt. Det blev tre skrällar som alla fanns med i min systemram. Men två av dem krävde – i alla fall av mig – många streck för att fångas in. Skrällen i tredje avdelningen Höwings Venus gick däremot att få med på färre streck. De stora favoriterna föll tungt men Daniel Berglund hittade en bra spik i andra avdelningen i Pompano Euphoria som hade det mesta. Häst i form, spetsläge, kusk och tränare i högform och dessutom hets på en konkurrent som blev mer spelad. Berglund är extra bra på det där att fånga en spik som inte alla andra föreslår, och flera andra tippare som också påverkar marknaden föreslog istället spik på det kalla motbudet Edindy. Formstark Kim Eriksson från innern mot Jorma Kontio från springspår. Formstarkt stall Aronsson (4/13 i år – 31%) mot formsvagt stall Heiskanen (0/13 i år). Plus mot minus liksom, enkelt och logiskt egentligen men ändå smått genialiskt.

Själv fick jag träff på min spelvärda spik Surprise Power som verkligen stod på tur för seger och tog den långa resan till Solvalla i angeläget ärende. Detta i ett lopp som annars var väldigt streckkrävande och dyrt för de flesta. Den spika jag på båda systemen men det hjälpte föga då jag iskallt nog spikade ovillige och begränsade Judas Iscariot i ett lopp som annars var ”täckt” på fyra hästar…

Jag brukar alltså ”roa” mig med efterhandskontruktioner av systemupplägg när man som vanligt tyckt man är ”nära”. Nära och nära, igår hade jag bara fem rätt på mitt 3200 kr system ska ärligt sägas. Men det fanns element för att i alla fall komma betydligt närmare. Ändrade i sista stund till 3×3 istället för 1×9 i inledningen. Fick även pilla bort uppanmälda Staro Litchi i avdelning sju vilket kostade ett rätt till. V86-spelet är elakt mot de flesta stora mattelappar som lämnas in som bolagsspel via tillsammans. Garderar du hårt i fel lopp blir lappen direkt väldigt tunn och det gäller verkligen att ha pricksäkerhet i val av kort- respektive garderingslopp. Svår ekvation helt klart.

Är ändå lite fascinerad att ingen ens var kvar till sista avdelningen trots ovannämnda två tänkbara nycklar som spikar och för mig 5/7 möjliga kortlopp innehållande max fyra hästar. Jag har en mall med olika spelupplägg som nu äntligen har lyckats hamna i telefonen! Det där med att skriva lappar måste jag ta att sluta helt med, de försvinner ju bara ändå. Måste även lära mig att spara ett börjat dokument VARJE gång, det var nära att hela blogginlägget försvann idag…

Så nu känner jag mig väl förberedd inför den grymma jackpoten nästa onsdag, synd bara att det är Bergsåker som samkör istället för Åby, jag får plugga lite hårdare i arkivet helt enkelt. Hoppet är bekant det sista… Dock favorit på att jag åter sitter med nya efterhandskonstruktioner och nytt gräm kommande onsdag kväll…

Solvalla har inte fått någon direkt pangstart med sina tisdagar och det hade väl ingen trott på ändå? Det som blivit positivt hittills är att det finns mer pengar att köra om, men i övrigt har jag svårt se meningen med att köra två tävlingsdagar i rad där de bästa hästarna delas upp och skapar två mer eller mindre ointressanta omgångar istället för en högkvalitativ sådan.

Pangstart har däremot flera travstall med tjejer i fokus fått. Förutom Sofia Aronsson har paret Sandra Eriksson/Petter Lundberg fått en smakstart på det nya året med sin nya filial i Eskilstuna. Petter hade 18% i segerprocent som tränare ifjol och har rivstartat med 23% på årets inledande 13 starter. 8/13 bland de tre är starka siffror och paret har vunnit var sitt lopp på Solvalla i veckan. Sandra vann med Ten Times igår och Petter satte snyggt dit Global Science dagen före efter uppehåll och vann då fina 70 laxar i förstapris.

Tjej nummer tre som måste nämnas är Hanna Olofsson som tog en fyrling i söndags inom GS75 på sin hemmabana Boden där heller ingen prickade alla rätt. Fyra segrar på Hannas elva starter i år ger 36% i segerprocent och 8/11 starter bland de tre. Imponerande!

Gårdagens huvudperson var dock Jägersros Helena Burman som tog en snygg V86-dubbel på Åby med tidigare nämnda Höwings Venus och Staro Litchi. Det var inte långt från en trippel med läckre Falk on Hill men där blev Tudor Kronos för stark sista biten då han var beväpnad med rycktussar i arsenalen den här gången. Helenas statistik 2018? Åtta starter, tre segrar och 7/8 på plats. Blir segerprocent på 38 det! Ta rygg på tjejerna borde vi gjort alltså! Burman har för övrigt tre starthästar till lördagens V75-tävlingar på Jägersro och det kan nog bli en snackis i media kommande dagar kan jag tänka.

Nuncio måste jag förstås nämna ännu en gång. Tarzan tog till slut det kloka beslutet att låta honom sluta tävla och det känns skönt att slippa se stjärnan få stryk av ”medelmåttor” i år. Många fina minnen av den här härlige hästen har jag och bilden på honom när han vann Elitloppet 2016 från dödens sitter fortfarande på insidan av min garderobsdörr. Tyvärr minns jag även när det vände när jag på plats (!) bevittnade den osannolika torsken mot Kadett C.D. 1 april på Solvalla ifjol. Det kändes som ett aprilskämt då, men trots seger i ett försök till Elitloppet och fint intryck en oktoberkväll i Bollnäs så blev 2017 och sista året på tävlingsbanan mestadels en besvikelse. Men vi får njuta av att följa hans avkommor framöver istället, de kommer helt säkert få oss att påminnas om hjälten Nuncio. Detta lär säkert ”husse” Stefan Melander påpeka annars om jag känner honom rätt…

Hästar kommer och går och en ny personlig favorit är läckre Erwin som närmast startar på lördag nere på Jägersro i V75-lopp. ”Bara” långresa och galopp emot kan tyckas, för utan strul i spets lär han bli svårslagen. Men trav är ju trav, eller hur? Och när ska ST fixa till bättre möjligheter för oss intresserade att bättre kunna slå på aktuell stallform hos tränare/kuskar? Min förfrågan på det för några år sedan hamnade säkert i en papperskorg…

/Jönsson

Välkommen 2018

Dags för årets första blogginlägg. Har (snart) lyckats smälta att det inte var jag som var 1/3 vinnare med alla sju rätt på nyårsafton. Fick istället blott tio femmor på mitt 3240 kr bolag på Vinna Tillsammans och hade båda felen som reserver. Dessa två fanns även ikryssade från och till men fick inte ihop systemet då det som oftast krävs två spikar och ett kortlopp med den systemkostnaden för att kunna vara med hela vägen. Min huvudspik var Friend of Nature men min andraspik M.T. Mighty Winner galopperade tyvärr. Jag fick trösta mig med att sätta komblir på Minnestads Ecuador mot Friends of Nature till överodds. Detta gjorde mig dock inte ekonomisk oberoende, man kan helt klart skapa sina egna öden…

Efter ett riktigt bra spelår 2016 spände jag bågen och satte upp lite olika mål inför 2017 och det fungerade inte så bra så nu struntar jag i sådant det här året och tar det mer som det kommer. Höga förväntningar är sällan bra, det blir lätt pyspunka då. Intar en mer försiktigt optimistisk hållning inför 2018 och hoppas på ett bättre spelår än 2017 helt enkelt.

Vad som gladde mig lite extra i slutet av travåret 2017 var att flera V75-lopp vanns av amatörtränare som fått fram riktigt fina hästar med ett spännande år framför sig. Tänker då främst på Christer S A Karlssons läckre Erwin, Nils Norelius flygmaskin Barkevious Mingo och Morgan Wilhelmssons fighter och segermaskin Mack Dragan. Gemensam nämnare har de även i att Calle Jepson rattat samtliga till vinnarcirkeln och kusken har rusat in högt på min topplista bland kuskarna. Calle är vass från start, kan hålla igång en häst, och agerar blixtsnabbt som en kobra. Lite som Erik Adielsson, fast betydligt hungrigare för dagen.

Att leva som man lär kan vara svårt och det påminde mig igår på Solvalla när jag tippade V64-loppen på Travnet. Ihåliga lopp på huvudstadsbanan var det och jag satte sexan på mina A-rankade hästar som bildade 192 rader totalt. Hade varit bättre försöka banta ner dessa till 60-70 rader och lira flerkuponger med sikte mot 1000-lapp på V6 som det så ofta blir och då få bra avkastning istället. Vidhåller att tre vinstpooler i systemspel innehållande sex rätt är dödfött, det verkar även ATG insett eftersom de faktiskt tillåter oss att enbart spela för alla rätt då. Annars skulle omsättningen dö likt V5-spelet med sitt fortsatta radpris på en krona. Speciellt som vår travsport börjar urholkas på hästar/tränare/uppfödare/kuskar som därmed gör loppen mer ihåliga innehållande färre hästar.

En sak jag oroar mig lite för under travåret 2018 är att kvaliteten inom de största streckspelen V86 och V75 riskerar bli sämre. Varför starta i ett V75-lopp i mellansverige mot elva bra motståndare när man istället kan vinna 60-70 laxar på Solvalla mot 1-2 bra hästar? Varför starta på onsdagarnas V86-lopp när det är lika höga prispengar på tisdagarna? Solvallas egna travdag riskerar alltså att urholka kvaliteten framförallt på V86, men kanske även i viss mån på V75. Dessa två spelformer är beroende av att Solvalla-tränarna deltar. Tänk er V75-kvaliteten i Norrland om inte stall Nurmos, Båth och Liljendahl m fl reser dit med sina hästar…

Jag tog upp i Expressens podcast Systemet att jag inte gillar att finaldagen på Solvalla 26/12 hamnat i skymundan i jakten på omsättning under Winter Burst veckan. Mitt förslag där är att flytta finaldagen till grand finale 31/12 istället. Sport och spel i maximal symbios.

Samtidigt ska vi inte gnälla allt för mycket. Kollar man på de danska travloppen är det färre hästar, mycket sämre spel och omsättning och en helt annan värld än den vi har i Sverige. Glädjande igår var att 5/6 Solvalla-lopp inom V64-spelet innehöll 60-70 laxar i förstapris trots låga klasser. Det borde göra flera sugna på att bli hästägare (så kände jag i alla fall) då tre sådana segrar bär upp ett helt års kostnader. Tror att fler hästar behöver gå runt för att folk ska våga tro på att köpa häst igen. Får vi fler hästägare får vi fler hästar och bättre spel som i sin tur ger högre omsättning och win/win för alla. Och vi måste ju börja någonstans. Högre prispengar är alltså en bra början, men det kan vara trixigt att fördela dem rätt.

Det ser onekligen spännande ut inför pdA då Frankrikes kejsare Bold Eagle inte ser lika stark ut i år. Dessutom har de ganska tunn uppställning bakom honom. Det svenska laget med Propulsion och Readly Express ser ut att kunna ta skalpen av honom, speciellt då båda körs av våra två bästa kuskar Björn Goop och Örjan Kihlström som båda har rutinen och kylan att kunna vinna storloppet på kolet. Propulsion hade tydligen bara 62 i puls efter senaste loppet och han blir mycket spännande i år, det är min favorit till segern just nu. Sevärt race att vänta sista söndagen i januari!

I början av februari börjar Champions League slutspelet och VM-slutspelet i sommar med Sveriges deltagande lär bli årets höjdare för min del. Konsertbiljetter till favoritbanden Metallica, Iron Maiden och Guns ‘n Roses spelningar i sommar är redan inhandlade och ses också fram emot.

Önskar alla läsare ett riktigt Gott Nytt 2018!

/Jönsson

 

Prioritera bankoll och värmningar på vintern

Den svenska vintern är här. Brukar innebära att dag ett snöar det och blir vitt och jättefint, till framförallt barnens stora glädje, för att sedan typ dag två följas av regn och slask. Trots att jag sedan tolv år flyttat knappt 60 mil norrut så har det ändå inte blivit mycket vinter, i alla fall inte de senaste åren. På vintern ska man nog bo i Norrland, eller vänta nu, man kan ju bo i värmen och åka på skidsemester i Norrland – eller ännu hellre alperna då – förstås…

Jaja, drömma är ju gratis men här sitter jag såklart en vinter till i min kammare och tittar på hästarslen i veckorna som min snickare sade till mig förra hösten. Faktum är att banbesök bör vara en större plusfaktor spelmässigt den här årstiden. Dels är det få som tänker så vilket kanske gör att internetuppkoppling/service fungerar bättre, men framförallt är det intrycken på ”hästarslena” på banan som blir mera viktigt och då mer unikt. Nu när det är skotvång värms hästen oftare i tävlingsbalans och intrycket ”stämmer” då bättre än på sommaren när skorna ofta rycks av efter värmningen. Sedan kan man ju direkt se på vissa hästar att de har svårt bemästra ett slirigt banunderlag. Mera bantänk och mer fokus på värmningar gäller alltså, men i gengäld blir det mer lottotrav med sämre hästar ute och mer chansartade förutsättningar. Jag har tidigare bloggat om att ta spelpaus den här årstiden tills banorna blir bättre, men det är inte så lätt att leva som man lär alltid. Livet blir småtråkigt utan att spela och på vintern är det för mig svårare att fylla ut tiden med andra inspirerande aktiviteter. Men tanken är god i alla fall…

Jag har nu hittat länken som anger vilka jackpots som är aktuella – https://www.atg.se/aktuellt/jackpot – och där går det att se att monopolbolaget hittills låst in 15,6 miljoner till V75 på nyårsafton. En normal jackpot brukar ju vara 20 millar extra och med en dubbeljacke för både sex och fem rätt brukar då bli 30 millar extra så det är inte särskilt mycket i potten hittills. Nu är det förstås åtta V75 omgångar kvar (om jag räknat rätt i djungeln) till grand finale 31/12 men bara hälften av dessa lär nå en normal lördagsomsättning. Gäller nog för ATG att få in ett gäng millar till för att få rätta boosten i marknadsföringen. Å andra sidan så tänker väl inte alla spelare så, de hör bara ordet jackpot och hur många millar en ensam vinnare kan få vilket då impulsivt leder till spel och/eller en högre insats. Är det så enkelt för spelbolagen?

Så länge banorna fungerar för spetshästen finns det större chans att mina spel sitter. I lördags på Åby vann 5/7 lopp från hästen som mestadels kutat i spets men det blev samtidigt väl enkelt då. I onsdags vann ingen singelprocentare och trots den svåra spelformen V86 orkade bara utdelningen upp i 1181 kr. Dubbla jackpots på de största spelformerna denna vecka alltså, och det ihop med frekventa V64 jackar så blir ordet lite urvattnat tyvärr. Jag hade hellre sett att de flesta pengarna betalades ut varje vecka men att man på något vis fått upp omsättningen lite extra en omgång i månaden. Då hade jackpot känns mer lockande och det hade räckt för min del.

I den nya spelvärlden så hoppas jag på – eller drömmer om – 80% återbetalning som standard på systemspel som V75 och att i alla fall minst 80% av dessa (i så fall 64% av insatserna) alltid betalas ut men att sedan diffen kan samlas till en månadsfinal till sista lördagen i månaden.

När man har ett speldrag gäller det att hitta en passande spelform man kan ta dra nytta av den. Exempelvis gav V4 igår på Mantorp knappa 70 lax när V64 betalade ut 30 laxar. Men samtidigt är det högre omsättning på V64 och med x 2,5 på V6 blir det ju 75 laxar med halva radpriset. Lätt att vara efterklok förstås, men ibland är det bra att kolla vad som finns runt hörnet med. Speciellt om det inte är sönderanalyserade lopp.

Det är mest jackpot i min spelskalle året ut alltså. Men det kommer toppsport förstås. I söndags såg Propulsion jättefin ut i genrep inför pdA sista söndagen i januari och sedan har vi läckra fotbollsmatcher att se fram emot i februari. Härliga Östersund fick Arsenal i Europa League och av flera spännande fighter i slutspelet av Champions League lockar förstås stormötet Real Madrid – PSG lite extra.

/Jönsson

Råd för att bli en bättre spelare

Trav är trav brukade ju Olle Goop säga. Alla lopp ska köras först är ett annat populärt uttryck. Ju fler år jag aktivt och intensivt spelat på travhästar ju närmare sanningen kommer de där uttrycken kan jag känna. Optimisten blir realisten liksom och man blir mer och mer ödmjuk när man förstår vad som krävs för att vara en vinnare i längden.Tänkte i detta inlägg köra några generella spelråd i syfte att försöka bli en bättre spelare.

Money management.

Jag har själv bokfört alla mina v/p spel i november månad som jag gjorde förr i tiden. Jag tycker det är bra att göra det med jämna mellanrum för att analysera sig själv, men utan att överanalysera det hela förstås. Viktigt är att ta reda på styrkorna och kanske framförallt, se vilka som är mina svagheter vilket drar ner mitt return of investment, ROI. Disciplin är verkligen nyckelordet när det gäller spel för det finns så många fallgropar. När jag precis haft ”missflyt” brukar inte mitt humör vara på topp, och då är risken större för ett ”spontanlir” eller snarare eller ”ilsklir”. Alltså att spel och insatsmodellen – eller money management som det fint heter – ruckas en aning. Jag kör fasta belopp på spelinsatser men visst händer det fortfarande att något spel går lite utanför ramen. Hur bra feeling man än har är det ju bara ett spel i mängden, som ytterligare ett steg i maratonloppet typ. Rimligt är att insatserna som spelas ligger mellan 2-5% av spelkassan.

Min statistik i november har inte varit så lysande. Av 41 lagda spel har bara 12 suttit, vilket varit för lite med tanke på oddsintervallet jag oftast spelat till. Av de 12 som suttit har 8 varit ”klara” och med klara menar jag då att ingen tur var inblandad. Dvs hästen vann lätt och analysen var korrekt. Av övriga fyra vinstspel fanns det (minst) en gnutta tur med i bilden, och tur behöver man ju ha, i alla fall inte otur. Fast lite marginal skadar inte heller. Igår spikade jag Greenbank inom V64-spelet på Färjestad i mina Travnet-tipsen och när den direkt satt i ledningen kändes det bra. Men då fick en kusk för sig att ta ut sin häst från tredje invändigt och sätta press på ledaren med sin 60-oddsare. Det kunde förstås fällt mitt spel men nu gick det vägen i alla fall. Nu var detta ett lärlingslopp vilket ökar på risken för sådana manöver men det kan ju hända sådana saker även när proffsen kör.

Jobba med spets på bra banor

Fallgropar är inte så kul att prata om, det är roligare att se möjligheter. Att läsa av vem som ska spetsa i ett travlopp är ibland tidskrävande och svårt men är oftast den röda tråden i mina vinstspel. 6/12 vinstspel i november har varit spetsvinnare. Grunden till det är logisk. Spets med bra häst och kusk vinner ju rätt ofta travlopp då kusken sällan blir överfallen och eftersom hästarna är flockdjur så springer de som bekant inte så gärna förbi varandra. En grej som jag ofta brukar läsa av är hur banans beskaffenhet är under en tävlingsdag. Ett bra exempel på det var Eskilstunas Breeders’ Crown helg. På lördagen gick inte täthästarna alls som de brukade, och ändå körde många kuskar lika hårt som vanligt för att nå tät. Trots att de precis varit ute och rimligtvis borde märkt att innerspåret inte fungerat optimalt. På söndagen gick det däremot att ta betalt på spetshästarna igen. Som Flemming Jensen sade en gång i telefonluren ”ni spelare har koll på det mesta, utom hur banorna är”. Att stämma av banans beskaffenhet blir allt viktigare den här årstiden.

Med tanke på svårigheten att hitta en vinnare får jag allt svårare att höra snack som ”årets bästa vinnare”, ”helt stenklar” och ”bara vinner”. Givetvis behöver de flesta mer eller mindre sälja sina tips, det har jag stor erfarenhet av, men ofta täpps truten igen när man öppnar näbben för stort. Digitala travtips som ser det mesta i vitt eller svart blir rätt tröttsamt om man är seriös i sitt spelande. Att skriva ut bedömd vinstchans och nämna vilket odds du vill spela till så ges tipset mycket mer förtroende och trovärdighet. En självklarhet kan tyckas.

Tänka utanför boxen

Förut gick det att ta betalt på ett videoband ingen hade tillgång till. Idag är det betydligt svårare med ett publikt lopparkiv som täcker in de flesta lopp. För att vara unik gäller det då att kika upp något lopp utanför Sverige som inte alla enkelt kan ta del av. Kan vara ett lopp som körts i Tyskland, Italien eller Danmark. Går sedan loppet utanför de största – ofta sönderanalyserade – streckspelen kan det vara en större chans att få riktigt bra betalt. Sök svårfunna prestationer på video alltså.

Travfakta kan ju också vara en ”oddsdödare” när det står ”mkt bra avsl” i senaste starten på atg.se. Då är ju risken stor att de som jobbar i spelsäljarkanalen också har snappat upp intrycket och då är det ju totalt kört. Det spelar då ingen roll om den hästen vinner, oddset måste i längden vara större än vinstchansen för att man ska klara sig på att placera vadet. Stå över hetshästar om du spelar till rörliga odds alltså.

Utrustningen har blivit allt viktigare och i takt med att skoinfon blivit publik och alltmer korrekt så har det unika mer övergått till att ha koll på vilken vagn som används. I lördags inom V75-spelet var det Mack Dragan som skulle köras med jänkarvagn för första gången. Det gav bra effekt och förvånande nog betalade ändå hästen ut 7 ggr på vinnarspelet och DD ihop med suveräne favoriten Cyber Lane fina 20 ggr. Jag tycker de privata nätbolagen blivit allt bättre på att undvika bjudodds och istället dyker de minst lika ofta upp på ATG då hetset slagit helt fel. Det gäller nog att tänka ”vilken häst hetsas det för mycket på och vilken annan häst blir då spelvärd” när gänget trumpetar allt för högt. Väldigt många verkar istället vänta på kommandosignalen från sändningen och följa strömmen mot ett underodds. Ett märkligt fenomen det där att många inte verkar vilja tänka själva. Tänk själv och skit i andra alltså :)

Spelstrategi

Vad som krånglar till det för att angripa ATG:s vinnarodds är att de flesta spelar så sent att det är svårt att kunna mäta ut var överoddsen hamnar och spela ett sådant med säkerhet. Uppdateringen av oddset har heller inte fungerat tillfredsställande och sedan är ju omsättningen alltför låg i många lopp. Att spela ett överodds på en lunchpålle eller en saxbana fem minuter före start går ju knappast, det är därför säkrare att hålla sig till fasta odds i loppen med låg omsättning. Fasta nätodds till luncherna är bra, förutsatt att man har tillgång till ”friska” spelkonton förstås…

Dessa råd är främst riktade mot V/P spelet som jag fortfarande har en förkärlek till. Ju färre lopp och händelser ju lättare är det att ha koll på att vinna såväl kontinuerligt som långsiktigt.

Det känns tröttsamt med alla jackpotar som blir inom V64-spelet då inte ens hälften av pengarna som omsatts då betalas ut. Det var jackpot igår och blev en ny till idag då 6 rätt ”bara” orkade upp i 553 kr igår. Lite slentrianmässigt satsar vi max 2000 kr på Travnet och flerkuponger känns oftare som ett bättre alternativ.

Igår var det kanske inte så dålig utdelning egentligen med 1383 kr på V6 (x 2,5) där ”streckson” rankade in på ynka fyra rader (2-1-1-1-1-2). När jag var stammis på Jägersro spelade alla på bordet varsitt 60 kr V5-förslag där vinsterna sedan delades vilket. Hade jag spelat en flerbong på det viset igår hade det kunnat bli en fin 20-oddsare istället för nettominus. Att vikta insatserna rätt sett till svårighetsgraden är en konst men ger fler möjligheter inom streckspelen då de flesta nog spelar i stort sett samma belopp hela tiden.

Jag kommer helt klart prova fler system med flerkuponger till V64-spelet i mina kommande Travnet-tips. Ibland fördelar jag insatsen 50/50 mellan ett större system och flerkupongen. Två lax i insats på en kupong ger faktiskt inte mycket större chans att vinna en storvinst än med en insats på en lax på en kupong.

Lite tankar kring spelandet, vi kämpar!

/Jönsson

1609 på Solvalla och 1320 på Jägersro

Det kändes givet att Halmstadtravet skulle göra Jan-Olof ”Molle” Molin till sin nya sportchef då tidigare sportchefen René Jensen via en ny tjänst lockades tillbaka till sitt hemland Danmark. Kanal 75 blir därmed av med en av sina allra bästa medarbetare som var väldigt användbar. Molle är bra på att referera lopp, tippa och intervjua på ett behagligt sätt i rutan vilket är en svårslagen kombination. Detta beror mycket på att han har stenkoll på ekipagen, till skillnad från flera av medarbetarna i bolaget. Ingen är oersätterlig förstås, men nog kommer Molle att saknas på bred front? Jag som har en benägenhet av att störa mig på det dåliga, och som tittar mer på ATG-Live än TV-sändningarna, kommer helt klart att sakna honom extra mycket. Det känns som inget kan gå fel för Molle nere i sitt Halmstad, han är verkligen Mr Halmstad när det gäller trav. Jag önskar honom lycka till och kanske det är dags att släppa fram någon ny intressant tippare på banan? Även Kanal 75 behöver såklart sig se om efter nya duktiga och bättre förmågor, fast det har jag ju tjatat om i fem år sedan jag började blogga här på Travnet och det har inte hänt så mycket på den fronten…

En av få bra tippare Kanal 75 rekryterat på senare tid var Anders Malmrot. Även han har lockats av att bli ny sportchef och i Anders fall blev det på huvudstadsbanan Solvalla. För mig var det betydligt mer oväntat även om jag uppfattat det som att Anders blivit en småless tipsdocka i TV om jag får uttrycka mig så…

Jag tror Anders är en stor tillgång till alla travbanor med sitt engagemang, kunskap och kontaktnät i branschen. Solvalla känns som ett betydligt tuffare uppdrag än Molles ”lilla” Halmstad och det kommer kräva avsevärt mer av Malmrot för att få alla att dra åt samma håll. Anders har en fördel av att vår tidigare gemensamme betaltipskompis Mathias Gustafsson arbetat som sportchef ett bra tag nu och det borde vara ett bra bollplank att ha kring rutinerna. Malmrots positiva energi smittar av sig och vi får hoppas att han kan ge många trötta medarbetare på Solvalla lite ”älvstoft” (Anders gillar Tingeling) så de kan lyfta upp stämningen och känslan när man är där. Men hela organisationen behöver anstränga sig betydligt mer för att få dit folk vilket är banans största problem. Jag känner Anders som kollega och chef när vi jobbade ihop med betaltips flera år tillsammans och i den (svåra) rollen att vara chef gäller det att vara rak, tydlig och bestämd. Där kan Anders ha lite kvar att jobba på men löser han det har han alla möjligheter att bli Solvallas bästa sportchef. Det finns nämligen få människor som älskar trav så genuint som Anders och till skillnad från många andra travnördar har han inte nördkepsen helt på om ni förstår vad jag menar. Det tycker jag är positivt för att nå ut till en bredare publik och jag önskar såklart även Anders Malmrot lycka till i sin nya spännande tjänst.

Gårdagens V86-tävlingar höll för årstiden god klass men frågan är hur det blir nästa år när Solvalla väljer att prioritera sina tisdagar istället. Hoppas i alla fall att fyra lopp på onsdagarna får höga prispengar så att inte klassen på V86 sjunker allt för mycket. Malmrot är ju en erfaren spelare och borde kunna lösa den ekvationen även om det kan bli tufft att få till minst tio lopp (6/7 + 4) varje vecka på Solvalla med hög klass på sport och spel. Jag tycker onsdagen är viktig som veckans näst största speldag och personligen följer jag mycket hellre en xpresskväll som igår med Åby/Solvalla än en V75-dag från Norrland med sämre hästar och som tar betydligt längre tid att följa i konkurrens med familjetiden en lördagkväll. Hög klass och inte för lång tid är mina önskemål när det gäller travsport via bildskärm onsdagar och lördagar. Observera att jag inte har något emot Norrland alls, men oftast blir fälten för ojämna där uppe och håller då totalt sett för låg klass för att hitta optimala mixen bra sport/spel vilket är det optimala för att utveckla sporten och spelet. Även V75 nere på Jägersro kan ibland bli för mycket av lokal prägel, framförallt på vintern. Ganska naturligt då det blir långa resor i vårt avlånga land. V75 med bästa hästarna kl 15-17 på lördagarna vore optimalt. Det viktigaste är egentligen inte när V75 tävlingarna börjar, det viktigaste är faktiskt att de inte slutar för sent…

Noterade igår att Örjan Kihlström körde som en gud med Nobel Amok och Titan Brodde medans Björn Goop körde mindre bra med Abano H. Annars har jag känt tvärtom senaste tiden. Båda dessa är våra allra bästa drivers men ändå så olika. Kan sammanfatta det med att Björn oftast är spelarnas gud och att Örjan oftast är hästägarnas gud. Känns även som Erik Adielsson halkat efter duon i år. Av kuskar som däremot lyfter sig hela tiden har jag i år blivit mest imponerad av Christoffer Eriksson och Johan Untersteiner. Men även Carl-Johan Jepson är het och framförallt Kevin Oscarsson och Oskar J Andersson är högst troligen två av våra blivande elitkuskar.

Till sist lite tankar om våra tre största travbanor. På Solvalla är det tråkigt att banan fortfarande efter ännu en banomläggning verkar så jobbig att få till när det kommer nederbörd. På Jägersro är det sedan länge omöjligt för hästarna i kön att ha en chans hinna ikapp ledaren som rycker ifrån dem 250 kvar och sedan svårfångad i ”nedförsbacken” på väg till mållinjen vilket gör tävlingarna tråkigare att följa. Åby däremot verkar ha hittat sin profil med sina dubbla open stretch på 1000 meters bana och loppen känns oftast roligast att följa där.

Mitt förslag är att det istället byggs nya banor/arenor i Stockholm och Malmö. Tex att Solvalla blir en milebana och därmed profilerat sig ytterligare som Elitloppsbanan. Jägersro är ju derbybanan och kanske två varv på en 1320 metersbana vore rätt lösning? Alla svenska travbanor är ju bara en kilometer eller ännu kortare och det är hög tid att göra banorna längre. Speciellt då dagens travsport blivit så mycket snabbare med finare travare och andra vagnar. Varför inte använda storstäderna som föredöme och vägvisare?

Magnus Bergström, som verkar vara en trogen läsare av min blogg bad om ett nytt blogginlägg med två klaringar som avslutning. Jag började mitt bloggandet här med speltips inbakat men det känns som dåtid. Vinnartips ska vara reptilsnabbt och endast baserat på vinstchans kontra odds/spelprocent. Att jämföra mot marknaden är det enda som duger för att göra bra tips på sikt för min del. Jag använder mitt Twitter-konto @lajven för sådana speltips istället när jag inte gör analyser här på Travnet. Bloggen får istället agera som ”tyckar-ventil”, förhoppningvis innehållande någon lösning då och då som gör svenskt trav och spel bättre och roligare att följa.

/Jönsson

Solvalla är som en spökstad

Jag tog bilen och åkte spontant till Solvalla igår eftermiddag. Arenan som för min del alltid känts som travets högborg. När jag bodde i Skåne kändes det mäktigt att få komma upp då och då och bevittna stor travsport tillsammans med många andra trav- och spelintresserade. Numera sker det mer och mer sällan och hur kunde det egentligen komma sig att jag åkte dit igår? Jo av två anledningar. Den främsta var att jag hade jobbat med Grand Slam 75 (jävla namn förresten) loppen åt Expressen och ville speciellt få se hur en häst uppträdde före loppet. När det står 8% av insatserna på 8 miljoner på en häst jag själv taxerat vinnarodds till 4 ggr går min ”oddshjärna” igång ordentligt…

När jag får den där känslan att en häst har riktigt ”hett” läge så blir min hjärna som blockerad. Det blir nästan en pina fram till att loppet går iväg. Det var alltså lika bra att åka dit för jag var ändå inte fullt närvarande med min familj när tävlingarna närmade sig och fokuset låg på annat håll. Dessutom hade hela familjen varit tillsammans länge i det sköna höstvädret och när det vankades avkoppling med TV hemma i soffan blev det enklare att ”smita” iväg. Första tanken var att lilltjejen skulle följa med, hon ville nämligen det när jag frågade. Väl medveten om hur lång tid det för att se sju lopp på en travbana så letade jag febrilt på Solvallas hemsida efter något mer som skulle kunna fånga hennes intresse utöver att titta på och eventuellt våga klappa en häst. Kanske det finns en lekpark eller hoppborg de haft tidigare? Fick dock inte svaret på den frågan förrän jag var där. Kanske ingen annan som bryr sig heller, för jag såg bara ett barn leka i hoppborgen som stod kvar…

Nåväl, hästen det gällde var Hans-Owe Sundbergs Eldorado B. En häst som bara gjort två starter i karriären. Den startade i ett lopp där bara en av hästarna hade vunnit lopp tidigare. Ett sådant lopp som först ser så jobbigt ut att sätta tänderna i och plugga på, men som i efterhand ofta är det loppet som kan göra att jag lyckas prestera riktigt bra tips och spelmässigt.

Hästen värmde först riktigt fint och såg sedan lugn ut på banan före loppets start så jag hittade inga orosmoln som ändrade min starka tro. Sedan blev det typ fem omstarter och han skötte sig fint i varenda en vad jag kunde se. Fördelen när man är på plats är att man kan rikta blicken exakt dit man vill och inte bli styrd av en kamera. Men samtidigt inser jag att det är väldigt långa avstånd på en travbana och utan kikare och glasögon (som jag inte vant mig vid än och glömde) så är det klart begränsat synfält som jag kan dra nytta av genom att vara på plats. Det är provstarterna i 100 meter på upploppsrakan typ, i övriga 900 meter slår skärmen mina banögon lätt. Matchen blir nog lite jämnare med alla hjälpmedel men skärmen vinner likväl totalt sett vilket är största anledningen till att jag sällan är på banan längre.

Det blev heller inte mer spännande att se loppen på plats än att sitta vid datorn. Kan ju bero på att det är noll stämning på banan en sådan här tävlingsdag. Trots behaglig temperatur var det max 20 personer som såg loppen ute från publikplatserna. Restaurangen hade kanske en del folk och några (inte många) satt inne på ströget. Men jag räknade snabbt till runt 50 bilar på stora restaurangparkeringen när jag körde hem vilket säger allt egentligen.

Jag gick upp och såg två lopp från E-läktaren, ena gången fanns det ett sällskap på 3-4 personer där, andra gången var jag helt själv. Kändes surrealistiskt att dessa platser var helt ointressanta igår trots fint väder då de är så hett eftertraktade sista helgen i maj. Var det verkligen Solvalla jag var på? Fick mig att tänka på ett tillfälle när jag gästade min födelsestad Helsingborg en tis eller onsdagkväll efter Champions League då det helt folktomt på gatorna och det är jag ju inte van vid längre efter många år i huvudstadens kvällspuls.

Jag trimmade då mina barndomsvänner att de bor i en spökstad. Fick precis samma känsla igår på Solvalla, det är också som en spökstad med en så stor arena som är så nedsläckt och folktom. Jag gick från stallbacken och letade spellucka då min mobil laddats ur och det var inte helt enkelt att finna. Från vändkorset till stallbacken fick jag gå ända bort till ströget för att kunna lägga ett lir. Men jag förstår samtidigt att Solvalla mer eller mindre stängt ner spelluckorna när ingen är där och de flesta som är där spelar istället kontantlöst via sin mobil. Kontanter blir dessutom mest jobbigt när man råka vinna, för att sätta in dem på ett konto är ingen lek längre. Nästan lika bra att spela upp dem liksom :)

Nu till loppet, Eldorado B såg stabil ut varje gång medans många andra galopperade och skruvade upp sig. Tyvärr fick för min del den enda hästen i fältet som vunnit lopp, Andthedanceisover med Jim Oscarsson, öva rejält på voltstart. I den giltiga starten kunde de ta ledningen och sedan stred de bra sida vid sida sista biten upploppet ned sedan min idé lagt sin speed på baksidan och fått tugga i tredjespår utan rygg en bra bit. Samtidigt fanns inga ursäkter, 300 kvar trodde jag ändå det skulle gå vägen ändå men Eldorado B var inte riktigt lika bra som jag hoppades på samtidigt som ledaren återigen visade bra inställning sista biten. Jo jag vet att min häst inte startat på ett drygt halvår, så den vinner säkert nästa start istället (sade den bittre)…

En annan grej som slog mig igår är att många kuskar är hopplösa att investera i. Det är som de har en magnet i fickan som hela tiden söker upp strul i loppen. Är väl det som gör en bra eller dålig kusk antar jag. Precis som vi dåliga spelare tänker fel och krånglar till systemen antagligen…

Den som tror att Solvalla kommer vakna upp med en egen tävlingsdag på tisdagar framöver får i alla fall somna om. Vad kommer bli mer lockande en tisdagkväll jämfört med en söndagseftermiddag? Igår borde folk i alla fall ha mer tid och spelmässigt fanns ju chansen att få delta i ett poolspel som omsatte 12 miljoner så det fanns inte mycket att skylla på egentligen. Hoppas förstås jag har fel i mina prognoser och önskar förstås Solvalla stort lycka till framöver men det ser verkligen inte ljust ut i min kikare.

Imorgon så lottas play off kvalet till fotbolls-VM nästa år. Sverige får oavsett motståndare en mycket svår nöt att knäcka. Det känns som det kommer bli Danmark igen även om det lika gärna kan bli Kroatien, Schweiz eller Italien. Italien känns som för svår uppgift men övriga tre går nog att slå om bollen skulle studsa rätt. Hoppas verkligen att våra nya blågula fotbollskämpar kan lösa det, för fotbolls-VM med Sveriges deltagande är ju så mycket roligare att följa!

Måste avsluta med en låt som inte är min musikstil egentligen, men jag smågillar låten med den dystra texten som träffar detta blogginlägg väl.

/Jönsson

Treåringarna bättre än fyraåringarna

Svenskt Travkriterium var ett häftigt race att se. Vinnaren Villiam hyllades – med all rätt – något oerhört på sociala medier efter sin fina seger igår på ruggiga 12,0/2640a men även tvåan Coin Perdu och trean Husse Boko visade återigen vilka fina treåringar de även är.

Det var mycket känslor hos tränare Timo Nurmos efter målgång som inte ens kunde prata i intervju direkt efter målgång. Efteråt kom det fram nyheter som att namnet Villiam kom ifrån tränare Timos Nurmos farfar och även att hästen matchat världshästen Readly Express i jobben. Hur mycket Timo trott på hästen avslöjades också efteråt av John Bootsman på Twitter som tydligen försökt köpa 25% av hästen men istället – som tröst – fått lägga ett stort förtidslir (5000 kr) på den som Kriterievinnare (till 100 ggr). Lite kul när sanningen kommer fram, när de inblandade inte kan hålla igen liksom. Önskar jag själv fått lov att lägga sådana spel på bookies…

Treårskullarna känns riktigt starka i år och jag vill påstå att de bästa hingstarna redan matchar fyraåringarna, i alla fall de som startade i finalen av svenskt travderby. Säg den i derbyfältet som hade kunnat slå Villiam utvändigt? Och Villiam är väl inte sämre än stallkamraten Global Trustworthy som tillhör de allra bästa fyraåringarna? Tidsmässigt sprang treåringarna några tiondelar fortare också, men det är svårt att jämföra tider då så mycket spelar in gällande tider på en travbana. Verkar som många tyckare missat att Solvallas bana är vrålsnabb, då man hela tiden går igång på tiderna som springs där.

Att kuskarna avgör mycket i loppet fick vi ett bevis för i Oaks. En känga åt Peter Untersteiner som inte ens testade för ledningen med Run Chica Run och istället kunde Erik Adielsson vinna loppet från rygg ledaren med Candy La Merc som fick det perfekta loppet i ryggen på Dibaba som istället fick överta täten. Gissar att den gode Peter ångrar sitt val och fick lite sömnsvårigheter inatt trots en välbetald tredjeplats?

På tal om positioner så vanns samtliga sju V75-lopp igår från innerspår. Fyra från spets, två från rygg ledaren och en från tredje inner som dessutom blev rygg ledaren 300 kvar. Får se hur Solvallas bana blir på onsdagens V86-tävlingar om det regnar i veckan, då kanske det är helt andra förutsättningar som gäller…

Poochai var en svårfunnen V75-vinnare för de flesta igår. Visserligen var det bra läge och kusk men att hästen tävlade med bike för första gången på länge var det inte så många som hade koll på. Svante Båth lade visserligen ut informationen på sin hemsida i sin sista minuten info, men det är ju inte alla som reflekterat över det. Inget fel av Svante, men väl av systemet som tillåter väsentliga ändringar så sent. Verkar som ansvariga på ST fortfarande inte begriper varför många tycker/tyckt om att spela mycket pengar på hästar eftersom vi hela tiden drabbas av nattskott gällande information/ändringar av hästarnas aktuella utrustning.

ATG har börjat med sina stölder av spelarna igen. I lördags omsattes det 84 miljoner och det räcker inte ta 65% eller knappt 30 miljoner av dem direkt. Nä nä, de betalade endast ut 39% av omsatt och av de återstående 26%, eller då 21,86 miljoner, så låser de in 20% av den jackpotten de själva skapat av femrättspotten dvs 4,37 miljoner till den 31/12. Utan ränta och utan chans att omsättas som de annars hade gjort!

Det måste vara fantastiskt att kunna ha ett sådant här spelbolag. Först ingen risk, och sedan gör som man vill med spelarnas pengar. Skyll dig själv om du spelar då det blir ”fel” utdelning liksom. Vem kan vara nöjd med att deltagit med en slant i lördags och enbart 39% av pengarna betalats ut? Finns det någon spelform som betalar ut så lite? Kanske postkodlotteriet? Borde i alla fall inte vara lagligt!

Stefan Hultman var åter i ATG-Live studion vilket var glädjande men tyvärr blev inte sändningen bra trots det. Med fyra pratglada placerade tillsammans blev det helt enkelt för mycket, speciellt när några pratar i mun på varandra hela tiden. ATG-Live skulle kunna vara så oerhört mycket bättre om det bara styrdes upp bra med rätt personer vid mikrofonerna. Att det ska vara så svårt?

/Jönsson

From Above och Tomas Brolin vibbar

Sist på bollen typ, men tänkte summera svenska travderbyhelgen på Jägersro nu några dagar efteråt. Det som jag kommer komma ihåg främst är tre saker.

  1. Så bra Cash Crowe är!
  2. Vilken skalle Cyber Lane har!
  3. Vilken bortkörning det var av norske W.J. Eminent Bergen i K.G. Bertmarks…

 

Börjar med ettan. Direkt efter Cash Crowes målgång fick jag känslan av att det här är det bästa fyraåriga svenskfödda sto jag sett. Nu ska det ju snabbt tilläggas att jag började gå på trav först 1995 (när Houston Laukko vann Hugo Åbergs), och före ”min tid” fanns ju främst Queen L. 1990 och framförallt Ina Scot 1993 som båda var extremt starka vilket visade sig tydligt även i deras framtida karriärer. Alltid svårt att jämföra hästar men jag tror i alla fall att Cash Crowe – under mina 22 år som travintresserad – är det bästa svenskfödda fyraåriga sto jag sett. Att tränaren själv tycker hon är bättre (över full väg) än stallets bäste hingst, Elitloppshästen D.D’s Hitman, säger ju en del och stärker min tro.

Då har ändå tränare Petri Puro haft andra toppsto som Camilla Highness och min älsklingshäst Fama Currit. Men de fyra hårdaste konkurrenterna under min period är nog Hilda Zonett, Viola Silas, Giant Diablo och Fridhems Ambra, men det finns såklart många fler som var riktigt bra. Har säkert glömt någon?

Queen L, Ina Scot och Hilda Zonett har alla vunnit det riktiga derbyt men det var länge sedan nu. Hilda Zonett vann derbyt för 16 år sedan och det är sällan stona ens provar då det är lättare att hämta degen i derbystoet istället. Tyvärr fick vi inte se Cash Crowe stångas mot grabbarna men jag tror hon hade slagit dem även om det är ren spekulation såklart. Gjorde en undersökning på mitt twitter-konto där resultatet blev jämnt. 48% trodde som jag men 52% tror inte hon hade vunnit. Spännande framtid för hästen om ”bara” nerverna hålls i schack…

Cyber Lane var mitt tips i Derbyt och det fanns ju ett par scenario han kunde vunnit på. Nu underlättades det hela av att Rajesh Face galopperade och Ludde fick då vänta till varvet kvar innan han började massera ledaren. Loppet gick ändå i hyggligt tempo men Cyber Lane såg inget vidare ut i aktionen och såg ansträngd ut redan 400 kvar. Det var nära galopp 200 meter från mål men han sträckte på sig snyggt och visade härlig vinnarskalle när han kontrade till sig segern. Anmärkningsvärt var att även Global Trustworthy och Monark Newmen – som tog övriga pallplaceringar – samtliga hade problem med aktionen över upploppet. Hade loppets körts på Åby med open stretch (hemska tanke) hade sannolikt delade målfemman J.H. Mannerheim skrällvunnit derbyt från rygg ledaren med Erik Adielsson. Cyber Lane påminner en del om From Above. Inte den bästa tekniken men detta kompenseras av en startsnabbhet och framförallt en otroligt stark vilja av att vara först i mål.

Jag spikade W.J. Eminent Bergen i K.G. Bertmarks på alla spelförslag då hästen övertygade på mig i loppen i Norge inför finalen. Sedan släppte Unibet saftiga 7 ggr som vinnare vilket kändes som ett guldodds och då blev det givetvis en stark rek i mitt spreadsheet med. Kusken kan inte ha lirat på sig själv i alla fall då han satt o sov i loppet. Undrar hur han kände efteråt? Åka så långt för att vinna ett anrikt lopp och sedan inte ta chansen, trots att det fanns flera lägen. Mycket märkligt…

Noterade att samtliga hästar i derbyt tävlade barfota runt om, den balansen som inte hade någon betydelse förut som ni säkert minns. Hade varit kul att se statistik över hur många som tävlar med bike med, är ju sorgligt att inte den infon finns ännu. Läste i Travronden att 37 hästar galopperade på Jägersro under lördagen. Min gissning är att banan var stenhård med löst material ovanpå. För dåligt att inte ha banan perfekt i ordning en sådan tävlingshelg och min känsla är att Jägersro ofta tävlar med för hårt banunderlag? Det är för mycket galopper i svenskt trav och förutom banorna kanske det beror på att det maxas för mycket med balans/utrustning?

Traditionsenligt var det även mästerskapskval i fotboll under helgen som svenskt travderby avgjordes. VM-kvalet i fotboll börjar närma sig slutet och Sverige har fortfarande chansen att kvala in efter stabil 4-0 seger borta mot Vitryssland. Emil Forsberg är min nye svenske favorit, han påminner en hel del om en löpglad Tomas Brolin i början av 90-talet. Vitryssarna var väldigt bleka och det kändes faktiskt som de grönvita hjältarna på söder hade kunnat matcha dem…

Hemmamatch mot Luxemburg 7/10 (som överraskande grejade 0-0 borta mot fransmännen i Paris) och bortamatch nere i Holland 10/10 återstår och det lär bli en spännande avslutning.

Var på Gröna Lund förra veckan och på torsdag är det dags för en ny nostalgitripp. Bandet brukar leverera live men likadant tryck som det var här blir förstås svårt att uppnå…

/Jönsson

Tur har man inte – det förtjänar man

Veckan med V75-maraton är över. Det blev 127 miljoner i omsättning i lördags då det fanns hela 48 miljoner extra att dela ut i sjurättspotten. Verkade som systemet tålde belastningarna som den extra höga omsättningen medför och det blev inget strul vad jag har hört. Det tickade in bra med pengar sista halvtimmen då det omsattes ungefär en miljon i minuten. Ganska bra att tjäna 35% av den omsättningen utan att behöva ta någon risk. Önskar jag hade patent på V75…

Sju rätt betalade 2,45 ggr mer än en vanlig omgång, de knappa 500 laxar som sju rätt gav borde alltså varit styvt 200 laxar. Om man nu kan räkna så förstås, det känns som de inlämnade systemen är betydligt starkare en sådan här omgång och kanske det dåliga renset i ett par avdelningar avslöjar det? Explosive Merlot som vann sista avdelningen som var spelad till 17% av insatserna dubblade i alla fall bara utdelningen. Och framförallt storskrällen Ellieann som var spelad till 2% som rankad 13 med Sofia Frilén drog knappt 13 ggr. Fast även om det var något underbetalt (?) med tanke på extrapengarna på sju rätt tror jag inte de som satte den är speciellt gnälliga ändå…

Själv missade jag på min andra spik Erica som kördes i väl tufft tempo i spets. Samma känsla med min grundspik Gentleman i söndags på Charlottenlund. Men som en gammal kollega brukade säga ”det står i programmet vem som kör”. Sedan gammalt alltså, går inte gräma sig över något som redan står i travbibeln över bra och dåliga spel. Det svåra är förstås att hitta de bra spelen. Jag ångar i alla fall på bra med mina rekar och har nu ROI 154 efter 57 lagda spel trots två bommar i helgen. I den supersvåra omgången på Åby i torsdags var alla av redan efter fem avdelningar då Stud Muffin vann. Den hästen var en bra vinnare (spik som 9% på mitt bolag och rek till 10 ggr i Spreadsheetet) men det hjälpte föga på systemet då jag bara orkade med totalt fyra rätt…

Igår på Halmstad hade jag marginalerna med mig då spiken Travolta Treb (inte Ringostarr Treb som normalt säkre referent Molle faktiskt sade 2,5 ggr i loppet) spetsvann på målfoto men vad hjälpte det när jag inte hade med min spetsfavorit och andrarankade Mitos Gold i andra avdelningen på spelförslaget här på Travnet. Denne vann till höga tio ggr på monopolbolaget och betalade ut saftiga dubbeloddset 35 ggr på två spetsvinnare. Hade jag vetat att den komben skulle ge så högt odds hade jag förstås rekommenderat spel, men tidigt på eftermiddagen är det ofta svårt att veta hur marknaden kommer agera och i vilken riktning spelvärdena kommer att slå.

Balotelli trodde jag skulle vinna danska derbyt men gästkörande Thomas Uhrberg fick rejält tryck av Ken Ecce med Bali som i sin tur släppte till sin stallkamrat Bvlgari Peak och sedan var det loppet över. Steen Juul hade fem hästar med i loppet och det var inte oväntat att värsta hotet inte skulle få bestämma i täten. Banpubliken vädrade sitt missnöje med att bua ut sin mångårige champion och jag har svårt att köpa snacket att det inte var stallkörning då taktiken verkade uppenbar när stallets bästa häst fick loppet gratis. Det är så stor fördel att som bästa häst i loppet få täten mot att istället utmanas mot att få tugga utvändigt. Stallkörningar och att proffskuskarna i för många lägen är alldeles för konflikträdda mot de bästa tränarna för att rädda sin egen plånbok är ett stort hot mot såväl sport som spel. Vi ser fenomenet varje vecka, men det är svårt att få stopp på.

Den här veckan är det också kul sport och spel. Derbyhelgen på Jägersro förstås med V75 både lördag och söndag. Sedan har vi en V86 express (yippie!) på onsdag med Solvalla och Åby igen. Snabba race en kväll mitt i veckan från våra största banor – precis i min smak! Bara att sätta igång och plugga och hoppas marginalerna är med mina bolag den här veckan istället. Tur har man inte, det förtjänar man…

/Jönsson

Derbykval och open stretch

Derbykvalen kördes igår kväll på Jägersro och även om det såklart kvalade in fina hästar till finalen så är nog årets derbykull en liten besvikelse med tanke på hur bra säsongen startade för flera av fyraåringarna och som kullen har blåsts upp i media. Som tur var fungerade Rajesh Face och vann sitt kval på åtta tiondelar snabbare tid (12,8/2640a) än näst snabbaste segraren. Just den hästen är den stora profilen i finalfältet, den som det kommer snackas mest om. Av de 72 som kvalade kördes hela 40(!) barfota runt om och samtliga sex vinnare hade just den balansen. Rajesh Face imponerade alltså mest på mig, men frågan är om inte gårdagens stora vinnare Johan Untersteiner sitter på finalvinnaren efter vinstlotten i spårlottningen? Cyber Lane är mitt bud, han kan vinna både från ryggen på Rajesh Face alternativt ledningen. Ett stabilare kort än Luddes kanon med fler möjligheter. Global Trustworthy, Monark Newman och Gareth Boko svarade också för fina prestationer som samtliga gick utvändigt ledaren medans ståtlige Policy of Truth verkar ha en bit kvar till toppformen då han bara vann pliktskyldigt från ledningen.

Anmärkningsvärt är att bara fyra banor finns representerade i finalen. Solvalla förstås, med fyra inkvalade, men i övrigt bara hästar tränade från de tre sydligaste banorna. Visst är det en nackdel för de som får resa långt och precis som derbykvalen gynnar sydhästarna så missgynnas de (ännu mer) i Kriteriekvalen för treåringarna. Men att Kalmar (1), Halmstad (4) och Jägersro (3) skulle lägga beslag på hela åtta finalbiljetter var ändå förvånande. Ingen häst som är tränad i mellan eller norra Sverige är inkvalad vilket är märkligt liksom att topptränare som Robert Bergh och Svante Båth – som båda flyttat licensen söderut – står utan deltagare. Visserligen missade Makethemark att anmälas, men ändå…

Ikväll är det ny V75-omgång och Åby som kör. Jag håller på att snickra ihop tipsen här på Travnet och det är helt annan svårighetsgrad än gårdagens omgång där 6/7 lopp vanns från spets eller dödens. Open stretch hyllas vitt och brett och det är såklart för att loppen blir körda på ett annorlunda vis då och blir svårare att tippa vilket jag gillar till en viss gräns. Fast med större banor och betydligt längre upplopp skulle open stretch inte behövas. Vem skulle vilja ha open stretch på Axevalla tex? Inte jag. Och i derby-kvalen? Hemska tanke…

/Jönsson

©2018 Travnet