Får vi möjligen se Propulsion ta sin tredje raka seger i Hugo Åbergs Memorial denna härliga högsommarafton på Jägersro? Om så blir fallet, då blir han den förste i historien att lyckas med en sådan bedrift sedan loppet för första gången kördes 1970.

Att klämma tre raka (eller tre segrar över huvud taget, ska sägas) i Åbergs har nämligen visat sig vara ett hittills omöjligt uppdrag. Att vinna loppet ”back-to-back”, däremot, är absolut inget unikt.

När Propulsion i fjol följde upp segern från 2017 genom att avgöra till seger på sagolika 1.08,1 (som såklart är loppets snabbaste segertid, för övrigt) blev han faktiskt den åttonde hästen i raden att ta ”dubbeln”.

Hugo Åbergs historia inleddes, inte så oväntat kanske, som heatlopp och när det formatet lämnades från och med 1978 (för fyrtio år sedan det vill säga) kunde Pershing firas som vinnare. Just Pershing var sedan påföljande år, månaderna efter sin Elitopps-seger, tvåa i loppet efter Express Gaxe och denne ”klassiker” blev, då han följde upp med nu triumf 1980 den förste att vinna två Hugo Åbergs.

Trean kom dock aldrig för Express Gaxe 1981, hästens sista år på tävlingsbanan, i stället belade fjärdepriset efter den något överraskande vinnaren Mustard. Just den samme, som Sören Nordin knappt ett år tidigare vunnit Derbyt med på samma bana. Mustard, kanske mest känd för sin styrka, gjorde här sin första start som äldre häst över sprinterdistans och kanske bidrog det till det glada oddset 114 för 10. Det var för övrigt Olle Goop som rattade femåringen till segern den kvällen.

Mustards seger är förresten en riktig juvel. När man passerade pålen för 500 meter kvar sändes han på till attack men 300 meter senare var han fortsatt sist i fältet där ute i fjärdespår, men den avslutningen var en riktig delikatess. Vill du veta hur det såg ut? Kolla här.

Apropå forna Derby-hjältar. Big Spender, han som vann den klassiska duellen mot Mack the Knife 1985, är vår andra ”back-to-back”-vinnare i Åbergs. 1986 och 1987 stod han som segrare tillsammans med sin ständige följeslagare Berth Johansson.

Den andra segern, ja den kan du spana in här. Big Spender (spelad till 90 för 10) fick en finfin resa i andra utvändigt, bakom Grades Singing som delade favoritskapet med ledande Callit. Den senare stod handfallen när Berth vred på 250 kvar.

På tal om Callit förresten. Det här var andra året i följd som han fick bli till freds med silvret, alltså även 1986 slagen av Big Spender, men han fick sin revansch i stället 1988 (Big Spender var inte med) då han vann ett Hugo Åbergs som såg Sugarcane Hanover som dunderfavorit men denne gjorde bort sig med galopp. Fast han fick ju revansch sedan i March of Dimes, hästens sista start i karriären och eftersom ni säkert vet att det är mitt favoritlopp all time så missar vi inte chansen att njuta av det en gång till, även om det kanske är lite ”off topic”.

Åter till Hugo Åbergs. Peace Corps. Jänkarstoet som var dominant i början av 1990-talet. Hon är nummer tre i raden av dubbla vinnare. 1990 och 1991. Båda gångerna som megafavorit och i ärlighetens namn aldrig särskilt hotad på vägen mot segrarna. Och titta nu här vad Farbror Frej plockar fram, segern från 1991 på film.

Peace Corps gjorde sedan ett försök att ta den tredje raka 1992 men det gick inte, hon var trea. Fast då hade hon ju, som någon kanske minns, lämnat Stig H:s regi och tränades i stället av Torbjörn Jansson. Vem som vann då? Jo, Stig H förstås, med Kosar. Här kan du se det loppet (på tyska inledningsvis), och notera Stig H:s segergest(!).

Fram i tiden några år, till 1997. Då vann Rite on Line sin första buckla i Åbergs. Atle Hamres fine travare hade året före varit tvåa i loppet, bakom favoriten Zoogin. 1997 dock, var rollerna ombytta. Rite on Line hittade perfekt lucka från rygg ledande Toss Out och tog säkert ned som vanligt tappre Zoogin den sista biten (här är filmen).

Rite on Line återvände alltså 1998 och vann, även då överraskande igen (Zoogin fyra) för att 1999 ta fjärdepriset i den upplaga som Fridhems Ambra tog en bejublad spurtseger i (lika bra vi tittar på det också, va?). Rite on Line är därmed en stark kandidat att ha varit den som, i alla fall kommit närmast, en trippelviktoria.

På tal om Åke Svanstedt. Nästa dubbelvinnare kom från hans stall. 2004, följt av 2005 var det Gidde Palema som var kung över Jägersro (här den första segern). Men fler än två segrar i loppet blev det aldrig, för 2003 kunde han, som tvåa, aldrig fånga in Revenue som för Lutfi Kolgjini tog loppets, kanske mest poppis seger.

Och just Lutfi Kolgjini för oss in på den sjätte hästen som fixat dubbelslag i Åbergs. Lavec Kronos följde upp skrällen 2010, där närmast storfavoriten Torvald Palema (Svanstedt ja just) var slagen. Faktiskt än mer överraskande var det när Lavec Kronos sedan upprepade proceduren 2011, då med Erik Adielsson vagnen. ”Ludde” själv körde nämligen Joke Face som slutade trea. (Här är loppet).

Sist ut i denna minnesrevy kommer Commander Crowe. Fuxen hade ett sjukt starkt år 2012 och vann ju bland annat Olympiatravet, sedan Elitloppet, Kymi Grand Prix och Forus Open innan han också tog Hugo Åbergs. Och det loppet utnämner nog i alla fall jag, till det bästa någonsin i Åbergs historia. (Bedöm själv här). Tredjespår halva loppet, sedan till spets – och morsning och hejsan. 1.08,9 i mål.

Sju hästar med dubbla Åbergs-segrar alltså. Propulsion är den åttonde. Kan han bli unik som den förste med tre inteckningar? Vi får väl se i kväll.