Vincennes dukar upp för Prix de France igen på söndag. Ett av världens största travlopp, får sägas, men som vanligt, ändå en smula i skymundan av sin storebror som avgörs fjorton dagar tidigare.

Prix de France. Läge för revansch kanske?

Eller mer troligt: en ny uppvisning av ”du vet vem”.

Men låt oss först kika på detta anrika race, om än det inte är fullt lika anrikt som Prix d’Amérique.

Första utgåvan av Prix de France kördes 1956. Båda de första loppen såg Gelinotte som vinnare och ja, hon vann ju även Prix d’Amérique samma år.

Ångvälten Jamin tog sedan påföljande tre upplagor (två av åren även PdA). Jamin är tillsammans med Ourasi (1986-88) den som är ensam med ha vunnit just tre i rad i Prix de France. Ytterligare en trippelsegrare finns dock; Eleazar knep segern 1977-78 samt även 1980. Han vann ju förresten även Elitloppet 1977 (och var tvåa i PdA bakom Bellino II).

Svenska segrar i Prix d’Amérique kan vi ju, nästan, räkna på ena handens fingrar. Men framgångarna för blågult har varit större i Prix de France.

Måhända passar ”sprinterdistans” och bilstart en smula bättre (bilstart blev det dock först 1980).

Förutom en svenskfödd kusk i form av Björn Goop som vann i fjol med Timoko, har sju svenskfödda hästar gått först över mållinjen i detta kanske världens största medeldistanslopp.

Gemensamt för dem alla är att de delat ut friska odds på toton…

Först ut var Atas Fighter L. som för Torbjörn Jansson 1992 lurade storfavoriten och titelförsvararen Ultra Ducal på vinsten. Atas Fighter L. betalade 184 för varje spelad tia.

Tre år senare, 1995, slog Queen L. till. I sitt fjärde försök i loppet. Vourasie fick sig snuvad. Queen L:s anhängare kunde glädja sig åt friska 15 gånger stålet.

Framåt till 1997. Vinnare Lovely Godiva och P-O Pettersson. 23 gånger pengarna betalade Lovely Godiva som ju skulle bli tvåa bakom Moni Maker i Prix d’Amérique två år senare. Favoriten Abo Volo var betvingad och slutade trea.

Efter några mellanår vrider vi fram klockan till 2003. Dominik Locqueneux ställde till med storskräll när han till 52 gånger körde in Robert Berghs fina Hilda Zonett till segern. Svenskan var faktiskt näst minst spelad i fältet.

Därefter följde ytterligare två svenska viktorior på rad. Firma Hultman och Kihlström stod för bedriften tillsammans med Naglo. Hästen var som bäst fyra i Prix d’Amérique men slog alltså till två gånger i Prix de France. Första gången till 11 gånger pengarna, den andra spelad till 20 gånger. Det årets megafavorit Jag de Bellouet gjorde bort sig med galopp.

En svensk vinnare kvar. Den vi kanske minns allra bäst. Noras Bean (23 gånger), perfekt styrd av Björn Goop när han, bokstavligt talat, satte nosen först precis på mållinjen.

Voilà.

Fram till 2016. Läge för svensk seger igen? Skulle i så fall bli en stor skräll. Vilket i så fall väl stämmer överens med historien. Förvisso.

Klart håller vi tummarna för italienskfödde, men svensktränade Oasis Bi och Kadett C.D. som ser ut att bli Sveriges fanbärare (och såklart även Björn Goop som kan ta tredje raka med Timoko…) men att lura Bold Eagle på ännu en skalp. Ja, det blir svårt. Väl?

Daniel Olsson